Öroninflammation (otit) räknas som en av de vanligaste bakteriella infektionerna hos barn. De flesta barn får öroninflammation minst en gång och vanligast är det mellan ett och två års ålder. Ungefär var tionde barn får återkommande infektion, så kallade “öronbarn”. Det är svårt att undvika öroninflammation hos barn eftersom de ofta uppstår vid en förkylning, men amning kan ha en skyddande effekt under barnets första år. Öroninflammation är vanligtvis en ofarlig infektion som går över av sig själv, men ibland behöver infektionen behandlas med antibiotika. Spädbarn behöver nästan alltid söka vård.
Symptom hos barn
Det är vanligt att barn under ett år får hög feber och mycket ont under en öroninflammation, speciellt på natten då trycket i örat ökar. Barnet kan gråta ohejdat, peta sig vid örat och ha mycket svårt att sova. Det kan vara svårt att avgöra om ditt spädbarn har öroninflammation eller om det är något annat som är problemet. Om barnet reagerar när du försiktigt trycker mot den yttre hörselgången är det troligen en inflammation.
Lite äldre barn kan drabbas av minskad matlust, sömnsvårigheter, allmän irritation och tillfälligt försämrad hörsel. Om det kommer flytningar ur örat är det ett tydligt tecken på att det gått hål på trumhinnan.
När behöver barnet vård?
Om ditt barn har ett eller flera av följande besvär bör du ta kontakt med din vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går. I de flesta fall räcker det att söka vård på dagtid.
- Ont i örat i mer än ett dygn.
- Ont i örat och feber.
- Det rinner vätska ur örat.
- Barnet har ont i örat trots smärtstillande medel.
- Trumhinnan har spruckit.
- Det rinner och gör ont i örat flera dygn (2-3) efter att en läkare bedömt besvären.
- Besvären blir värre efter undersökning, oavsett behandling eller inte.
- Barnet har lockkänsla, försämrad hörsel eller ringningar i örat som inte gått över tre månader efter öroninflammationen.
Akut vård
Du bör genast kontakta sjukvården om ditt barn:
- Upplever smärta i örat, stelhet i nacken och verkar svag.
- Upplever smärta i örat tillsammans med hög feber och nedsatt allmäntillstånd.
- Huden bakom örat är svullet och rött.
- Örat är så svullet att det står ur.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.
Utredning/behandling av barn
För att ta reda på om ditt barn har drabbats av en öroninflammation undersöker en läkare trumhinnan och tittar på om den är röd, om det har samlats vätska bakom trumhinnan, om trumhinnan rör sig och om trumhinnan är indragen eller buktar.
Hos de flesta barn läker öroninflammation av sig själv. Är ditt barn yngre än ett år eller äldre än tolv år behövs alltid antibiotika, då barn i dessa åldrar löper större risk att utveckla komplikationer. Antibiotika behövs även om trumhinnan har spruckit eller om öroninflammationen är dubbelsidig, oavsett ålder.
Antibiotika rekommenderas inte till barn mellan ett och tolv år då man vill minska risken för antibiotikaresistens. Undantaget är om barnet har hög feber, mycket ont i örat, en annan allvarlig sjukdom eller om infektionen riskerar att sprida sig.
Vid återkommande öroninflammationer kan ditt barn behöva operera in ett rör i örat. Röret gör att mellanörat luftas och för undan vätska vilket minskar risken för en ny inflammation.
Barn med sprucken trumhinna
Om trycket i örat blir för stort kan trumhinnan spricka och då rinner det var ur hörselgången. Innan trumhinnan spricker kan det göra mycket ont, men smärtan brukar sedan avta. Oavsett ålder måste en sprucken trumhinna alltid behandlas med antibiotika, ofta i kombination med örondroppar. Efter två till tre dagar ska det sluta rinna var ur örat. Själva hålet i trumhinnan läker vanligtvis av sig själv. Barnets öra bör skyddas från vatten under någon vecka efter att det slutat rinna ur örat.
Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn?
Det finns en hel del huskurer som kan lindra besvären hos ditt barn.
- Höj huvudändan på sängen. Då minskar svullnaden i både näsan och öronen, vilket normalt lindrar smärtan. Är ditt barn yngre än ett år kan du låta det sova i en bilbarnstol eller i ditt knä, nästan halvsittandes.
- Skölj näsan med koksaltlösning. Slemmet i näsan blir då mer lättflytande och enklare att snyta ut vilket i sin tur minskar svullnaden och hjälper till med andningen.
- Använd nässpray. Sprayen minskar nästäppan och hjälper till med andningen.
- Använd febernedsättande/smärtstillande läkemedel om barnet mår dåligt. Det är viktigt att använda rätt läkemedel som stämmer överens med barnets ålder och vikt. Du bör därför rådgöra med läkare vilket läkemedel du ska ge ditt barn. Rådgör alltid med läkare innan du ger ditt barn under 3 månader febernedsättande läkemedel. Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracematol medan barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller paracematol eller ibuprofen.
Efterkontroll
Ibland behöver ditt barn träffa en läkare för en efterkontroll:
- Om ditt barn är yngre än fyra år och har haft en dubbelsidig öroninflammation eller inflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat görs en efterkontroll efter tre månader.
- Om ditt barn är äldre och har haft en dubbelsidig öroninflammation, och hörseln fortfarande är försämrad, rekommenderas kontroll efter tre månader.
Kommentarer